Virå Bruks historia

Dåtidshistoria

På 1600-talet var Sverige i krig under långa perioder och i kriget användes kanoner. Wirå hade stora skogar som var viktiga vid framställningen av järn. Redan1638 fick Wirå, från drottning Kristina, ett privilegiebrev för järnframställning. Huvudprodukten som framställdes var stångjärn och förutom tillgången på skog var också tillgången på vatten viktig. Skogen behövdes för att framställa kol som i sin tur användes för att värma upp tackjärn vid förädling till stångjärn. Vattnet användes för att få kraft att driva hamrarna som hade till uppgift att driva bort slaggprodukter från järnet.

Wirå var i början av 1800-talet ett av de större järnbruken i Sörmland. År 1860 köpte Per August Enhörning Wirå och byggde upp en bruksmiljö med skola, mejeri, lanthandel, ny ladugård, fattighus och nytt sågverk. Flertalet av byggnaderna finns kvar än idag, om än med andra användningsområden. Han anlade också en park med grusgångar för promenader. Det sägs att Per August Enhörning, som inte bodde på Virå utan på Stavsjö Bruk, bestämt att grusgångarna på båda sidor om Virån, varje fredag, skulle krattas så långt man kunde se från mangårdsbyggnaden.

1900-talet

Glansperioden blev relativt kortvarig. Redan 1899 upphörde i princip stångjärnstillverkningen. Vid sekelskiftet drabbades Virå av nunnefjärilen som förstörde 1000 hektar av gårdens skog under loppet av fyra år. Fjärilen har fått sitt namn utifrån den svartvita färgen, i likhet med en nunnedräkt. En järnväg - Nunnebanan - byggdes för transport av virke mellan Virå och Bråviken.

Ernst Johansson, farfarsfar till nuvarande ägare, köpte Virå 1924. När nuvarande ägaren Caesar Åfors tog över gården 1986, var sex personer anställda inom skogsbruket. Idag finns det bara en deltidsanställd inom skogen, men istället cirka tio heltidsanställda och cirka tio timanställda inom den upplevelsenäring som utvecklats på gården. Fastigheten på 2200 hektar består mest av barrskogar. Virå har med sin aktiva förvaltning en av Sveriges finaste kronviltstammar. På markerna finns bland annat också dov, rådjur, älg och vildsvin.

Nutidshistoria

Till nutidshistorien hör att Virå Bruk 2010 byggde Sveriges första inomhusskjutbana för riktiga kulvapen och riktiga skott. 2012 invigdes Jakthandeln och i december samma år ett proffskök med sex köksöar - Viltköket -  med fokus på matlagning på viltkött från skogens eget skafferi samt närproducerade grönsaker. Samtidigt inleddes en satsning på konferenser.

Under 2013 kommersialiserades försäljningen av riktiga jakter med högt kvalitetstänk och under gemytliga former. I maj 2014 invigdes Virå Sporting - en satsning på hagelskytte med två Compact Sportingbanor och en Drivenbana. Samma år byggdes Jaktcampen om med nya, fräscha rum och badrum samt större Jaktstuga med glasveranda med sjöutsikt för trevliga middagar. Även konferenslokalen i Stallet förnyades. Dessutom utökades Jakthandelns sortiment med ytterligare klädmärken, tillbehör och inte minst hagelbössor.

undefined

undefined

undefined