På 1600-talet var Sverige i krig under långa perioder och i kriget användes kanoner. Wirå hade stora skogar som var viktiga vid framställningen av järn. Redan 1638 fick Wirå, från drottning Kristina, ett privilegiebrev för järnframställning. Huvudprodukten som framställdes var stångjärn och förutom tillgången på skog var också tillgången på vatten viktig. Skogen behövdes för att framställa kol som i sin tur användes för att värma upp tackjärn vid förädling till stångjärn. Vattnet användes för att få kraft att driva hamrarna som hade till uppgift att driva bort slaggprodukter från järnet.

Wirå var i början av 1800-talet ett av de större järnbruken i Sörmland. År 1860 köpte Per August Enhörning Wirå och byggde upp en bruksmiljö med skola, mejeri, lanthandel, ny ladugård, fattighus och nytt sågverk. Flertalet av byggnaderna finns kvar än idag, om än med andra användningsområden. Han anlade också en park med grusgångar för promenader. Det sägs att Per August Enhörning, som inte bodde på Virå utan på Stavsjö Bruk, bestämt att grusgångarna på båda sidor om Virån, varje fredag, skulle krattas så långt man kunde se från mangårdsbyggnaden.

1900-talet

Glansperioden blev relativt kortvarig. Redan 1899 upphörde i princip stångjärnstillverkningen. Vid sekelskiftet drabbades Virå av nunnefjärilen som förstörde 1000 hektar av gårdens skog under loppet av fyra år. Fjärilen har fått sitt namn utifrån den svartvita färgen, i likhet med en nunnedräkt. En järnväg – Nunnebanan – byggdes för transport av virke mellan Virå och Bråviken.

Ernst Johansson, farfarsfar till nuvarande ägare, köpte Virå 1924. När nuvarande ägaren Caesar Åfors tog över gården 1986, var sex personer anställda inom skogsbruket. Idag finns det bara en deltidsanställd inom skogen, men istället cirka tio heltidsanställda och cirka tio timanställda inom den upplevelsenäring som utvecklats på gården. Fastigheten på 2200 hektar består mest av barrskogar. Virå har med sin aktiva förvaltning en av Sveriges finaste kronviltstammar. På markerna finns bland annat också dov, rådjur, älg och vildsvin.

Nutidshistoria

Till nutidshistorien hör att Virå Bruk 2010 byggde Sveriges första Skjutbiograf. Skjutbanan blev startskottet för gårdens pågående utveckling att bli en företagsam gård som ger lokala arbetstillfällen och återskapar den liv och rörelse som en gång fanns på det gamla bruket. 

2012 invigdes Jakthandeln och i december samma år byggdes restaurangen Viltköket, ett proffskök med sex mobila köksöar i matsalen för matlagningsaktiviteter med fokus på viltkött och andra råvaror från skogens skafferi. Samtidigt inleddes en satsning på konferenser.

Under 2013 kommersialiserades försäljningen av jakter på både klövvilt och fågel med högt kvalitetstänk under gemytliga former i vackra miljöer.

I maj 2014 invigdes Virå Sporting – en satsning på hagelskytte med två Compact Sportingbanor och en Drivenbana. Samma år byggdes Jaktcampen om med nya, fräscha rum och badrum samt större Jaktstuga med glasveranda med sjöutsikt för trevliga middagar. Även konferenslokalerna Stallet och Smedjan förnyades. Dessutom utökades Jakthandelns sortiment i nya lokaler och gjutet vapenrum då Skjutbiografen och inskjutningstunnlarna byggdes ihop till en enhet.

En ny godkänd vilthanteringsanläggning byggdes 2017 för att bättre och effektivare ta vara på gårdens vilt som i huvudsak serveras i restaurangen. Samma år flyttades Drivenbanan till sin nuvarande plats och kompletterades med fler torn och kastare.

Under 2018 byggdes lokalerna i restaurangen ut med serveringsgång och vinrum och under våren invigdes lokalen Kvarnen som gav ytterligare möjligheter för konferenser, fester och bröllop med lite större sällskap.

Under åren har flera boenden köpts in till verksamheten, Åmundstorp 2011 som byggdes om 2015, och fick fler rum 2017. Källstugan köptes in 2022 och börjar efter renoveringar hyras ut from 2023.

2020 byggdes jaktbutiken ut med ett till vapenrum, stort lager, kontorsytor och större butikslokal för försäljning av jakt- och friluftskläder och utrustning.

Under 2022 renoverades en ekonomibyggnad upp med ny stallinredning och flera nya hästhagar gör nu att markerna närmast gården betas och hålls öppna.

För att komplettera brukets vattenkraftstationer och solpaneler uppfördes under 2022 en solcellspark belägen på ett högt hygge och driftsätts under 2023.